Adhd
Christoffer har ju den diagnosen sen 4 år tillbaka och Oliver är precis som Foffe var i dagisåldern.
Han har svårt att sitta still och koncentrera sig, han har även utbrott (vilket inte Foffe hade så mycket av DÅ men har mer NU) Oliver har också en resurs på dagiset för att han är så "stökig"..
Matilda ska också göra en utredning...
Jag har kämpat sååå enormt mycket för Foffe sen han fick diagnosen för att han ska få rätt hjälp i skolan osv, Det har varit SKITtufft rent ut sagt och jag vet inte hur många gånger jag har gråtit för jag känner mig så enormt maktlös.. Allting i Sverige handlar om pengar.. Det finns inte pengar till det och inte till det osv osv...
Nu sedan vi fick anmälan och jag har träffat stadesdelsförvaltningen så har jag ansökt om en stödfamilj för Foffe.. Och det allra lättaste är att man väljer ut en familj i sin vänskapskrets eftersom det är svårt att få tag i annars..
Å NÄE jag vill inte bli av med min son, utan det handlar om att HAN ska få vara lite ifred från syskon osv..
Så nu hoppas jag innerligt att Oliver INTE får en diagnos (vilket jag tror att han kommer att få tyvärr) MEN jag orkar inte börja om med allt bråk och tjafs som har varit under Foffes 4 år i skolan.. Det är ingen dans på rosor att ha barn med funktionshinder.. Det är skitjobbigt, men mina barn är mitt allt och jag kommer att göra ALLT för att dom ska få ett fungerande liv... Tyvärr ser ju mina barn ut som vilket barn som helst vilket gör att folk inte ser att det finns ett funktionshinder...
Nu måste jag åka och lämna barnen och sen åka och jobba några timmar...
/Pern
Typiskt..
From idag tar vi över våra egna nattärenden igen, men ja kommer troligen inte att få börja jobba natt fören efter semestern eftersom dom redan satt in vikarier på min rad under semestern. Pratade lite med chefen idag o sa att jag mer än gärna börjar omgående... 10 veckor kvar annars, det känns som en evighet..Men den som väntar på något väntar alltid för länge =)
Imorgon jobbar jag bara till kl 13 sen åker vi till landet vid 15 tiden ungefär.. Ska bli skönt, vi ska fira Matilda på lördag...
Måste komma på ngt att ge til Elin också, har hjärnsläpp totalt!
Idag har jag och Pierre varit på BUP och träffar psykologen, Oliver har fått tider i Aug/sep för att göra utredningen.. Känns skönt att vi fick så snabba tider...
Barnen har redan somnat, dom var trötta idag.. Vilket inte gör mig så mycket för det är skönt med lite lugn och ro, Pierre är inte hemma ikväll heller så jag är solo hela kvällen....
Läkarbesök
Hans blodtryck var på 106/65 och vilopulsen låg på 100.
Han vägde 27,6 och var 137.8 cm lång
Dom tycker att han är lite för smal trots att han får näringsdricka sen några år tillbaka så han ska få gå till en dietist för att se hur vi ska göra så att han ökar i vikt.
Fick lite papper från ADHD center också, dom har massor med bra föreläsningar :)
Fick även en "enkel" instruktion för hur man ska "vara" som jag ska kopiera upp i flera ex och sätta upp här hemma =) Och kanske skicka med ngt till skolan ;)
Så här stod det:
Några råd till dig som har barn med ADD/ADHD
-Förenkla och strukturera morgon och kvällsrutiner
-Informera om att barnet brukar fungera bättre på förmiddagen än på eftermiddagen
-Framförhållning och planering är viktig, som tex att förbereda barneet för vad som kommer att ske under dagen
-Uppmuntra framsteg tydligt och ärligt
-Träna barnet på att vänta
-Upprepepa instruktioner och med ögonkontakt
-Ha läxläsning i korta pass
-Uppmuntra strukturerade fritidssysselsättningar
-Välj sådan fritidssysselsättning som barnet har förutsättningar för och inte det som barnet har svårigheter för
-Bemöt barnet konsekvent
-Minska alltför mycket stimuli (radio och TV samtidigt, röriga situationer)
-Försök tala tystare till barnet
-Försök att inte brusa upp gentemot barnet
-Låt inte barnet övertala dig
-Ge barnet utrymme och uppmärksamhet när du har tid. PLANERA FÖR DET!
Imorgon ska jag träffa psykologen på BUP i Skärholmen för att prata om Oliver som ska få göra en utredning nu..
Så jag ska åka från jobbet några timmar även imorgon...
Känns ju lite sådär att behöva vara borta hela tiden.. MEN, idag fick jag lite positivt besked, dom ska dra igång natten igen på mitt jobb så jag kommer att få tillbaka min natttjänst.. HURRA! Det kändes som en stoor sten lättade från mitt hjärta, Tyvärr innebär ju det att jag jobbar varannan helg, men det gör inte så mycket eftersom jag är ledig i veckorna istället så är det ändå okej.
Sitter just nu och tittar på bolibompa med barnen, dom gör yoga tillsammans med bolibompa ;) haha, dom ser väääldigt roliga ut.. haha...
Pierre är iväg med sitt jobb ikväll så jag kommer nog sova gott när han kommer hem =)
Soc
Men jag tyckte han skötte sig bra ändå, han svarade på alla frågor och sa precis vad han tyckte och tänkte.
Vissa saker var ju inte så kul att höra kanske... Men vad ska man göra?
Får se hur det blir i fortsättningen med allt nu...
Idag blev han även anmäld till kollo i 1 vecka i sommar.. Han tycker det ska bli jättekul... Hoppas han klarar det bra.. En vecka är lång tid.
Imorgon ska jag och Foffe till hans läkare för vikt,längd och Blodtryck och Puls koll.. Hoppas det ser bra ut denna ggn..
Sen självklart jobb både innan och efter..
På kvällen ska Pierre iväg med sitt jobb och på torsdag ska han skjuta på kvällen och jag ska på möte på dagen... FULL RULLE!
På fredag åker vi till landet igen, för på lördag ska vi fira Matilda med min sida av släkten...
Fram och tillbaka
Jag hoppas att det inte kommer igen och att han får förbli frisk, MEN jag är otroligt stolt över honom, han har aldrig behövt ta blodprov eller ngt men nu har gjort det 2ggr på en vecka och han var sååå duktig, han var duktig hela tiden...
Nästa vecka är det full rulle för mig, det är möte på soc med Foffe i 3 timmar på tisdag, Möte på dagis om skolstarten med en fröken från skolan, Foffe ska till läkaren, Och så ska vi träffa psykologen som ska göra utredningen på Oliver..Mycket som händer, men det ska bli skönt när allt är över...
Jag känner verkligen mer o mer att jag MÅÅÅSTE jobba natt igen, jag bryter ihop av all denna stress som är..
5 saker nästa vecka jag "måste" gå på vilket innebär ca 8 timmars frånvaro från jobbet.. ALLT är ju arbetstid, varför kan inte myndigheter och läkare ha öppet på kvällstid??
Jaja, idag blir det landet.. Har alla barnen hemma idag så det är full rulle..
Vi ska åka till Melins imorgon för att fira Johanna som tog studenten igår..
På söndag ska vi fira Matilda som fyller 6 år på måndag =)
Denna ska hon få :
och även en mp3 spelare och lite smått...
Foffe fick denna häromdagen
Varför??
Men ibland måste man få gnälla av sig, för det första så känns det ibland som att det BARA är fel på mig (då menar jag alltså sjukdomar o sånt)
En knöl här o annan där, var hos läkaren för att OP bort en i fredags, var där i 2 minuter sen fick jag en ny tid för OP istället?? Varför skulle jag ens dit då? Får se vad proverna på den visar....SUCK!
Mitt finger som har gjort ont i veckor nu... Det går inte över och gör djävulskt ont när jag "jobbar" med handen..
Vi har reumatism på mammas sida, men jag håller fan alla tummar och tår för att jag ska slippa få det.
Sen har jag ju min jävla mage, som aldrig verkar vilja bli bra, men när man lever som man gör så är det kanske inte konstigt? Stress består ju hela liver av, planering är a och o för mig. Jag måste ALLTID pussla och fixa och trixa, vet inte ens om jag kan gå på skolavslutningen på onsdag än, det känns ju inte så bra. Sen har jag 2 läkarbesök nästa vecka, veckan efter möte och i juli läkarbesök igen, sen lite mer därimellan.. ALLT på arbetstid.. Hur ska man lyckas få ledig mitt i semesterperioden???
När jag ändå är inne på jobb så tänker jag fortsätta klaga =)
Ibland blir jag så less på mitt jobb, det är oarginersat och folk gör precis som dom vill o skiter i konsekvenserna av det dom gör? Varför inte tänka på andra ngn ggn? En del månniskor har svårt för ordet Empati...
Är less på allt nu, vill bara att allt ska lugna ner sig och bli "normalt".. eller åtminstone så normalt som det går att få det :)
Nä nu får det vara nog med klagande idag :)
Vill ut på landet nu och få lite lugn och ro, men det är "bara" 5 dagar kvar innan vi åker dit igen, ska bli superskönt!
Måste fundera ut hur jag ska göra med Matildas presenter, vad jag ska köpa och inte.
Vi har köpt en MP3spelare åt henne, sen önskar hon sig bara "ngra" saker, men lite dyrare.. Hon vill ha en ny cykel 20" för 1500:- och en Power Wing som "bara" kostar 1200 :-.. haha.. Och ju äldre hon blir desto dyrare blir det ju.
Ska försöka hitta en avslutningspresent till Foffe också, det lutar åt en ny cykel... Helt sjukt att han ska börja mellanstadiet.. 4 an liksom! Känns ju som jag gick i fjärde klass typ igår?? haha..
Nä nu orkar jag inte skriva mer, ha en bra kväll! Min ska bestå av... nada... slapp i soffan =)
Så sant så sant,
Har tom varit med om barn som varit ledsna för att deras föräldrar inte kommit på en aktivitet på dagis när vi skulle grilla korv..Han var sååå besviken, men fick korv av oss som var där, men att se besvikelsen i honom var inte alls kul... Jag vill aldrig att mina barn ska känna så här, men kan man skolka från jobbet om man får nej??? Nä såklart inte, för då riskerar man att få kicken.. Helt sjukt...
Inte undra på att jag har magsår??
Pratar alltså om denna artikel för er som tycker jag svamlar =)
Skolans krav på föräldranärvaro knäcker oss yrkeskvinnor
"I skollagen står det att förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs
med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Det står alltså inte att vi föräldrar får passa på att
hinna arbeta när vi fullgjort våra plikter gentemot skola och förskola. Det är helt klart dags för Skolinspektionen
att granska skolor och förskolors krav på föräldramedverkan i den obegränsade omfattning som sker idag."
Det skriver Helene Sigfridsson, generalsekreterare i Makalösa föräldrar och riksdagskandidat för MP.
I maj månad har jag sammanlagt trettioen timmars frånvaro från mitt arbete. Jag är inte sjuk, och barnen är friska.
De trettioen frånvarotimmarna går istället åt till min medverkan i aktiviteter på barnens skola och förskola.
Det är öppet hus, stängt för planeringsdag x2, utvecklingssamtal, vårfest, besök på sexårs, skolavslutning,
avslutningssamtal, och fritids stänger tidigt på grund av röd dag nästa dag. Jag har två barn, ett på förskola och
ett i skola.
Utöver dom trettioen frånvarotimmarna har jag obligatoriska uppgifter att slutföra hemmavid. Det är läxläsning, bakning
till förskolefesten, fixa maskeradkostym, och matsäckar som ska packas. Det finns ingen chans att jag, som ändå har ett
fritt arbete, skulle kunna jobba ikapp några timmar på kvällen. Dom har sett till att fylla även den tiden åt mig.
Jag är inte ensam om att våndas över den stressiga maj månad. Ana Udovic, Linda Skugge och Leo Lagercrantz har också
bloggat ut sin frustration. En mamma skriver i en kommentar på min blogg, om hur hennes tankar snurrar när hon står
superstressad på en av sina tre barns skolavslutningar, och samtidigt missar de andra två barnens: "tindra med ögonen
för helvete och försök överleva - så du inte förstör STÄMNINGEN!"
Visst kan man vara känslokall och låta alla lappar om planerade aktiviteter falla som höstlöv ner i papperskorgen.
Det mest logiska är att prioritera den som betalar ens lön framför att grilla ännu en ljummen korv i ösregn klockan tre
en eftermiddag.
Men föräldraskap är inte logiskt, det handlar om känslor. I förra veckan kom jag en halvtimme senare än planerat till
min dotters öppet hus. Hennes lillebror hade trillat och slagit sig så illa att han inte kunde gå, så det tog extra långt
tid att sig till skolan eftersom jag bar honom. Egentligen borde jag kollat upp skadan, men det fanns inte på kartan med
tanke på hur besviken storasyster skulle blivit om vi inte dykt upp. Att vi blev försenade var tillräckligt, hon var i
tårar när vi väl kom fram.
Vi föräldrar är gisslan i aktivitetshysterin. Kommer vi inte, eller missar vi en matsäck blir barnen ledsna.
De allra flesta föräldrar riskerar hellre problem på jobbet. För barn är det ett stort svek att inte se sina föräldrar
i publiken när man sjunger Idas sommarvisa. En väninna mejlar mig om ångesten hon kände när hon missat föräldrafikat
för att de packat ihop en timme tidigare än meddelat. Hennes dotter hade gråtit av besvikelse. Det är känslor som
förtjänas att tas på allvar.
Vad är det som pågår? En gång i tiden fick vi barnomsorg för att kvinnor skulle kunna arbeta. Idag verkar det pågå en
kamp om tiden mellan barnomsorgen och jobbet.
Jag fick en aha-upplevelse när jag läste att typ hälften av alla småbarnsmammor som arbetar deltid.
Då fattade jag att det var dom mammorna som alla lappar från förskolan riktade sig till.
Men jag vägrar gå ner på deltid för att hinna med obligatorisk bakning.
Allt jag vill är att jobba mina timmar, vara säker på att barnen har det bra under tiden,
och sedan få massa kvantitets- och kvalitetstid tillsammans på våra egna villkor.
Vad säger egentligen arbetsgivarorganisationerna om alla arbetade timmar som går om intet i maj?
Sverige har drygt en miljon föräldrar med barn under sju år. Ta alla dem gånger trettioen förlorade arbetstimmar.
Det borde vara en rejäl nedgång i Sveriges BNP för maj månad.
I skollagen står det att förskoleverksamhet och skolbarnomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med
hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Det står alltså inte att vi föräldrar får passa på att hinna
arbeta när vi fullgjort våra plikter gentemot skola och förskola.
Det är helt klart dags för Skolinspektionen att granska skolor och förskolors krav på föräldramedverkan i den
obegränsade omfattning som sker idag.
Jag kan bara föreställa mig smärtan hos de barn som inte har någon förälder som stressar som en tok för att
inte missa nåt. Barn som sjunger för ingen speciell och i bästa fall får vara med på ett hörn av nån annans filt